Dagen innan hade jag haft ett samtal med någon speciell och förklarat vad jag ska göra och varför. Jag tror att det gick fram och att hon förstod mig.
Jag har fortfarande lite svårt att förstå, jag kanske är naiv och blåögd som inte bara kan ge upp och sluta kämpa.
Jag sov runt två timmar i natt så det har varit lite som att gå runt på standby.
Mitt plan gick från Köpenhamn så jag hade lite tid i Malmö där jag träffade en gammal klasskompis som jag inte träffat på ett par år. Vi tog en långfrukost och diskuterade livets mysterier, kärlek, uppväxtförhållanden och tro. Det var ett givande samtal som jag värderar högt. Tack för det min vän!
På planet somnade jag direkt och sov igenom starten. Jag vaknade lagom till fikavagnen och somnade igen och sov igenom landningen. Helt ok flygresa.
Här sitter jag nu på ett hostel någonstans i Pamplona. När jag kom upp till rummet blev det som om jag slutade fungera, kände mig så otroligt ensam. började fundera på hur detta skulle sluta och på vad jag gett mig in på. Jag tog en promenad och kom fram till att det faktiskt är första dagen, första gången jag är ensam i en sådan situation.
Jag är många, många mil hemifrån utan kommunikationsmedel.
Det är kallt på natten i Pamplona så nätterna i bergen kan bli intressanta.
Nu ska jag sova så jag kan hitta en buss till Saint jean pied de port i södra Frankrike i morgon.
tisdag 9 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar