Pamplona, en natt på bänken del 2

Min bänk blir ledig och jag lägger mig ner med ett packe Kleenex som huvudkudde. Hade svårt att somna men när jag legat där en stund hamnade jag i något av en dvala och precis innan jag somnade in kände jag något jag aldrig känt tidigare.
Det var en stark och väldigt klar känsla av att någon lade sig bakom mig på bänken och det kändes först som om jag skulle ramla ner, först blev jag rädd men jag kände snabbt att det inte var något som ville skada mig utan snarare ville ge mig trygghet. Känslan omfamnade mig och jag somnade lugnt.
På morgonen vaknade jag tidigt, runt kl 5 och kunde inte riktigt få grepp om vad det var som hade hänt där på bänken. Men det kändes bekant på något vis och fick en känsla av att det var J som skyddade mig.

När jag vaknade gick jag och satte mig i trappan som leder från gatan till bussgaraget, kände mig rätt mör i kroppen. När jag suttit där en stund satte sig en några år äldre kille bakom mig en bit upp. Han hälsar på mig och det visar sig vara en tysk som blivit rånad under kvällen och spenderat större delen av natten på polisstationen.
Han hade blivit av med pass och pengar så han var inte heller speciellt nöjd över situationen. Han pratade både spanska och engelska så han hjälpte mig att få tag i en ny biljett för halva priset så jag blir kvar en dag och en kväll till i Pamplona.

Killen som heter Frank känner någon i Barcelona som hyr ut rum för 9 Euro/natt som jag ska söka upp.

När jag senare satt och fördrev tiden kände jag mig väldigt olustig och fick en klump i magen, jag kände mig så ensam och smutsig och jag fick en stark hemlängtan, en längtan efter alla er där hemma som verkligen visat att ni bryr er om mig. Hade behövt en kram.

Mer om dagen som följer kommer inom kort.