Jag vad ska jag säga om den 23e augusti. Det är en dag som har stor betydelse för mig. För exakt fyra år sedan den 23e augusti började jag på en folkhögskola i Linköping som förändrade mitt liv och som blev en vändpunkt. Utan den dagen hade jag nog aldrig träffat alla fina människor som har så stor betydelse för mig idag, jag hade med största sannolikhet inte hamnat i Halmstad och jag hade nog inte träffat DEN tjejen. I alla fall inte just då.
Jag är en sådan som tror på ödet och att det finns en mening med att jag är här och nu. Det är ibland svårt att se vad saker kan ha för mening.
Varför befinner jag mig mitt i en solförmörkelse när jag bara vill vara lycklig? Vad kan ödet mena med detta? Vad ska jag göra för att ta mig ur detta? Har ödet gjort så att jag bokat en enkel biljett till Spanien för att påbörja en vandring i pilgrimers fotspår?
Jag kan egentligen inte tro något om allt detta förens jag kan se tillbaka på den här tiden och känna mig stolt och lycklig. Det sägs ju att lyckan kommer till den som tror och jag tror att det finns en mening. Kanske låter helt konstigt men inget är som jag tycker att det borde vara just nu.
Jag kan vrida och vända på precis allt och det slutar bara med att jag snurrar in mig själv i alla mina funderingar.
En del tror på något gudomligt andra tror på människans medvetna val och en del tror på ödet. Jag tror att det finns en mening och att det finns hopp.
Kärlek till er alla!
söndag 24 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar